Från Ousbygård till Ousbyholm

Ätterna Saxtrup och Skalder innehade Ousbygård i nästan 200 år. Björn Sörensen Saxtrup, som var den siste på svärdsidan i sin ätt, och hans hustru Magdalene Nielsdatter Bild, vilka dog 1595 respektive 1585, har sin gravsten i Hörby kyrka.
Där finns också en sten över hans mor Anne Björnsdatter Skalder, död 1572, och en dotter, som av allt att döma avled som spädbarn.

Slottet Ousbyholm uppfördes troligen under 1600-talets första hälft, då gården innehades av Lene Ramel, dotter till Henrik Ramel på Bäckaskog. Den gamla gården ödelades förmodligen innan det nya slottet byggdes. I Anne Brahes (Viderup och Löberöd) likpredikan 1635 nämndes Lene Ramel till Ousbygård, men om detta berodde på att Ousbyholm inte var byggt eller att det nya namnet ännu inte slagit igenom vet man ej. Slottsanläggningen låg på en nästan kvadratisk borgholme, som omgavs av breda, stenklädda vallgravar.

Byggnaden hade ett åttkantigt torn, vilket är ganska märkligt. På Krapperups borg fanns ett liknande försvarstorn, som uppfördes på 1570-talet. Detta skulle kanske kunna tyda på att Ousbyholm uppförts före Lene Ramels tid. Under Karl XI:s skånska krig skall slottet ha bränts. På Gerhard Buhrmans teckning från 1682-84 syns emellertid inga spår av detta. Möjligen saknar byggnadens tak den resning man väntar sig av en renässansbyggnad och likaså höga gavelrösten.

Vid skånska krigets slut 1679 var troligen Lene Ramels brorson Ove Ramel till Bäckaskog ägare till Ousbyholm. Han bosatte sig efter freden på sin själländska gård Borreby, varför han 1684 sålde Ousbyholm till Olof Nilsson Engelholm från Malmö.

Endast några år senare såldes godset till amiralen Cornelius Thijsen, adlad Ankarstierna, som var en förslagen och tapper sjöhjälte och som 1692 blev friherre. Han köpte 1704 Knutstorp, som blev hans sätesgård sedan han 1697 sålt Ousbyholm till lagmannen i Bohuslän Alexander Cock.

Denne var av pommersk rådsherresläkt och gift med Christina Cronström. Eftersom äktenskapet blev barnlöst, lämnade han vid sin död 1712 egendomen i arv till sina tre brorsöner, av vilka endast justitierådet i Bremen och Verden, Georg Cock, var gift och hade en son. Sedan fadern och de båda farbröderna dött löste denne, kaptenen Georg Christian Cock, ut sin syster och blev 1752 ensam ägare till godset. Han gifte sig samma år med Elsa Christina Beck-Friis från Bosjökloster.

Redan omkring 1750 gjordes en omfattande restaurering av Ousbyholm. Väderflöjeln på den norra gaveln, då på slottets tornspira, bär årtalet 1750 och vittnar om denna. En mängd detaljer i slottets inre visar att där funnits en utsökt rokokoinredning. Även i det yttre gjordes förändringar. En renässansgavelprydd utbyggnad mitt på gårdssidan försvann under 1700-talet och kan ha tagits bort vid denna restaurering. Även flyglarna och trädgården förändrades.

Efter Georg Christian Cocks död sålde 1778 arvingarna Ousbyholm till Rudolf Hodder Stjernswärd, men godset återköptes genom bördsrätt av lagmannen, sedermera landshövdingen, Per Hultgren, adlad och adopterad von Seth. Denne var i sitt tredje äktenskap gift med den siste Cocks dotter Maria Lovisa.Han utökade godsets areal bl.a. genom att köpa till säteriet Lyby.

Johan von Seth (1782-1834)

Sedan han dött barnlös 1810, tillträdde 1812 hans adoptivson Johan Boman, adlad von Seth. Om honom heter det att han var en av Skånes mest ansedda possessionater, känd för sin klokhet, arbetsförmåga och stora hjälpsamhet. Detta medförde emellertid att den egna gården "föga förkovrades". Efter hans död satt änkan Sofia Cronacker i orubbat bo och vid skiftet efter henne 1847 övertogs Ousbyholm av de två äldre sönerna Carl Gustaf, hovrättsnotarie och ogift, samt Johan August von Seth, som inte innehade någon tjänst och var gift med sin kusin grevinnan Virginia Dorotea Elisabet Spens.

Slottet var då i behov av en reparation och dessutom en utbyggnad för att kunna hysa två familjer. Detta skedde 1853, då byggnadens mittparti försågs med en tredje våning med platt, balustradkantat tak. Även tornet höjdes och fick en övervåning i nygotisk stil med spetsig spira. När bröderna övertog Ousbyholm sålde de ifrån en del av godsets stora ägor.

År 1931 lät dåvarande ägarinnan, friherrinnan Anna Trolle, bygga om slottet efter ritningar av arkitekten Leon Nilsson. Då togs den av bröderna von Seth uppförda tredje våningen bort och tornets överdel byggdes om och försågs med koppartak i renässansstil.

1939-84 var den norske skeppsredaren Anders Jahre ägare till godset.

Sedan 1984 ägs Ousbyholm av Anders Tuvehjelm med familj, som 1987 utökade godsets areal betydligt genom förvärv av granngården Fulltofta och nu brukar bägge egendomarna tillsammans.